29.2.2012

P hade i ett bankkontor deponerat kontanter på sitt konto. Banken hade senare lyft en del av de pengar som noterats på kontot, efter att ha ansett att noteringen var för stor till följd av ett räknefel. Tingsrätten förkastade P:s talan om återbäring av de lyfta medlen efter att ha ansett att bankens skriftliga och muntliga bevisning om räknefelet var konsekvent och trovärdig. P överklagade till hovrätten med begäran om tillstånd till fortsatt handläggning och yrkade omvärdering av bevisningen. Högsta domstolen konstaterade att tingsrätten hade gett en ingående motivering av sina slutsatser angående bevisningen. Utifrån P:s överklagande fanns det inte grundad anledning att ifrågasätta domslutets riktighet. Hovrätten hade kunnat låta bli att bevilja tillstånd till fortsatt handläggning.

RB 25 a kap 11 §